Kapitel 5 - The boys
Tidigare: Han log och presenterade sig som Ryan. Sedan vände han sig om och pekade på hans kompis och presenterade honom som Chaz. Jag nickade mot han och han log. Jag vände blicken mot Ryan och skrattade. "Jag heter Carmen, tack för hjälpen, superman." sa jag och satte mig ner bredvid Melissa som nu satt upp.
Resten av resan satt jag och pratade med Ryan. Då och då sa Melissa och Chaz någonting. Jag och Ryan blev jättebra vänner på de 5 minuterna det tog för bussen att köra till skolan. När vi väl var framme vid skolan hann vi bara säga ett par ord innan Melissa drog med mig till rektorn för att få mitt schema och skåp.
Rektorns kontor låg i västra flygeln. Tydligen fanns det en västra, östra och södra flygel. Det hade inte Melissa berättat. Bussen hade släppt av oss framför södra flygeln så vi gick över skolgården mot västra flygeln. Redan på långt håll kunde man se att västra flygeln var det allra största byggnaden på skolan. Den var enorm! Den var ännu större inne också. När vi gick mot rektorns kontor gick vi förbi skolans matsal, vilken var enorm. Ungefär tjugo bord stod placerade lite här och där i salen. Undra vilket bord jag kommer sitta vid när det blir lunch. Och med vilka?
När vi väl var framme vid rektorns kontor så knackade Melissa lätt på dörren och han ropade på att vi skulle komma in. Precis när vi öppnade dörren så ställde han sig upp och hälsade på mig.
"John McCourtney. Du måste vara Carmen Lopez?", sa han. "Och du måste nog gå nu, för annars kommer du försent, Melissa." fortsatte och nickade lätt hejdå till Melissa. Melissa vinkade snabbt hejdå till mig och gav sig sedan iväg.
"Ja, precis det är jag", svarade jag och log mot honom.
"Trevligt att träffas. Varsågod slå er ner", sa han och pekade mot fåtöljerna precis vid hans kontorsbord. Jag slog mig genast ner. Vi började att diskutera om det som kommer att hända, i vilken klass jag kommer att placeras i sådana saker som man alltid brukar prata om när man precis ska börja på en ny skola.
"Okej, är det inte dags för dig att gå iväg till din första lektion nu då? sa han plötsligt och log mot mig.
Jag kollade snabbt klockan och den var redan fem över 8. Min lektion börjar om tio minuter. "Ja, det kanske det är" svarade jag.
Rektorn ställde sig upp och rotade genom någon stor låda och sedan så kom han fram till mig. "Här är några papper och böcker som du behöver till din första lektion. Och även en karta över hela skolan" sa han och räckte över sakerna till mig. "Och här är din skåpnyckel, du har skåp 501" fortsatte han och log mot mig.
"Tack så mycket!" sa jag och tog emot sakerna.
"Lycka till på din första dag!" sa han. Sedan gick jag ut ur rummet.
När jag gått en bit så kollade jag på mina böcker så jag visste vad jag skulle ha för lektion. Matematik. Jag letade upp kartan jag fått av rektorn, letade efter mattesalen och hittade den. Västra flygeln. Perfekt!
Medan jag gick kollade jag samtidigt ner i kartan. Det fanns otroligt många salar i den här flygeln. Det skulle förmodligen ta ett tag innan jag kunde hitta alla salar utan karta. Precis när jag svängde runt ett hörn så gick jag in i någonting och alla mina papper och böcker ramlade ner på golvet. Jag suckade och satte mig ner.
"Shit! Jag är så ledsen! Jag kan hjälpa dig!" sa en röst och personen satte sig ner på knä bredvid mig. "Carmen är det du?"
Nu blev jag förvånad. Hur kunde personen veta mitt namn? Jag kollade upp och möttes av Ryans blick. Jag log. Hur kunde jag inte känna igen hans röst?
Han hjälpte mig med att ta upp alla mina saker och sedan ställde vi oss upp och plötsligt började han skratta utan någon anledning. "Haha, vad är det?" sa jag och fnittrade.
"Jag trodde inte vi skulle träffas igen såhär. Jag var jätteförsenad till matten så jag börja springa och sen springer jag in i dig och nu är jag förmodligen ännu mer försenad" lyckades han få fram innan skrattanfallen.
Jag bara stod där och skrattade innan jag insåg vad han hade sagt. "Vänta lite, varför sprang du ditåt?" sa jag och pekade bakom mig. "När mattesalen ligger hitåt?" fortsatte jag och pekade framåt.
Ryan tystnade och flinade mot mig. "Du är verkligen inte bra på att läsa kartor!" sa han och tog kartan från mig. "Vi är här och mattesalen är här" sa han och pekade ut vart vi var. Ops, tänkte jag och vände mig om. Där stod det tydligt Matematiks-sal på en dörr. Hur kunde jag missat det, frågade jag mig själv och skakade lätt på huvudet.
Så fort jag stängt dörren vändes allas blickar mot oss. Ryan smög bort till sin plats och satte sig medans jag gick fram till läraren. "Hej. Öhm, jag är Carmen." sa jag så jag tyst jag kunde till läraren och hon tittade genast upp på mig och sedan vände hon sig mot klassen. "Hör upp allihopa! Detta är den nya eleven Carmen Lopez" sa hon och precis efter det så sa alla hej i mun på varandra. När hon hade presenterat mig inför klassen så gav hon mig ännu en bok.
"Du kan gå och sätta dig bredvid Mr. Butler" sa hon och pekade på platsen bredvid Ryan. Jag gick snabbt mot Ryan och log fånigt mot honom när jag slagit mig ned bredvid honom. Han började förklara vad vi skulle göra, men tydligen pratade han för högt för läraren sa åt oss att vara tysta. Ryan höll inne ett skratt och log mot mig. Sedan slog han upp sig bok och började skriva svaren till frågorna. Jag slog upp boken hon hade gett mig och i den låg det ett stort skrivhäfte så jag började också att räkna.
Lektionerna flöt på. Jag hade nästan alla lektioner med Ryan förutan tre, då jag hade två med Melissa och en med Chaz. Chaz hade likadan humor som Ryan så det gick bra, även om Ryan var dubbelt så mycket roligare enligt mig. Melissa tyckte däremot motsatsen. Det visade sig att hon hade varit totally in looove i Chaz sen fjärde klass, så det förklarade det mesta.
Snart var det bara den sista lektionen kvar, idrott. Men innan det var det lunch.
Jag gick tillsammans med Ryan till matsalen, men snart gick även Chaz med oss och tillsammans gick vi in i matsalen. Det var inte så hemskt som jag trodde att gå in i en matsal, på en helt ny skola. I alla fall när man med nån annan... Jag följde efter killarna till vagnarna med mat. Kökspersonalen var riktigt trevliga faktiskt. Dem pratade med mig och en av dem började diskutera med mig om hur det är att vara ny. När jag fått min mat och vände mig om såg jag inte Ryan och Chaz någonstans. Plötsligt såg jag Ryan. Han stod vid ett bord längst bort och vinkade stort. Han hade tillochmed händerna över huvudet när han vinkade. Jag skrattade och började gå mot han. När jag kollade bak mot matkön såg jag att Melissa precis kommit. Jag vinkade till henne och pekade mot Ryan och Chaz's bord och när hon såg Chaz nickade hon och log glatt.
Jag satte mig ner bredvid Ryan och han började genast babbla på om att hans lärare i fysik hade varit sjuk så dem rektorn hade lånat in Ms. Turner, som enligt Ryan var otroligt snygg.
"Uuuh! Ryan har en crush på hans lärare." sa jag och blinkade mot han. Ryan skrattade och fortsatte prata. Första skoldagen kunde inte bli bättre.
Nya vänner, där alltså! Riktigt tajta blev dem på en gång (y) Vad tycker ni än sålänge? Kommentera!
Resten av resan satt jag och pratade med Ryan. Då och då sa Melissa och Chaz någonting. Jag och Ryan blev jättebra vänner på de 5 minuterna det tog för bussen att köra till skolan. När vi väl var framme vid skolan hann vi bara säga ett par ord innan Melissa drog med mig till rektorn för att få mitt schema och skåp.
Rektorns kontor låg i västra flygeln. Tydligen fanns det en västra, östra och södra flygel. Det hade inte Melissa berättat. Bussen hade släppt av oss framför södra flygeln så vi gick över skolgården mot västra flygeln. Redan på långt håll kunde man se att västra flygeln var det allra största byggnaden på skolan. Den var enorm! Den var ännu större inne också. När vi gick mot rektorns kontor gick vi förbi skolans matsal, vilken var enorm. Ungefär tjugo bord stod placerade lite här och där i salen. Undra vilket bord jag kommer sitta vid när det blir lunch. Och med vilka?
När vi väl var framme vid rektorns kontor så knackade Melissa lätt på dörren och han ropade på att vi skulle komma in. Precis när vi öppnade dörren så ställde han sig upp och hälsade på mig.
"John McCourtney. Du måste vara Carmen Lopez?", sa han. "Och du måste nog gå nu, för annars kommer du försent, Melissa." fortsatte och nickade lätt hejdå till Melissa. Melissa vinkade snabbt hejdå till mig och gav sig sedan iväg.
"Ja, precis det är jag", svarade jag och log mot honom.
"Trevligt att träffas. Varsågod slå er ner", sa han och pekade mot fåtöljerna precis vid hans kontorsbord. Jag slog mig genast ner. Vi började att diskutera om det som kommer att hända, i vilken klass jag kommer att placeras i sådana saker som man alltid brukar prata om när man precis ska börja på en ny skola.
"Okej, är det inte dags för dig att gå iväg till din första lektion nu då? sa han plötsligt och log mot mig.
Jag kollade snabbt klockan och den var redan fem över 8. Min lektion börjar om tio minuter. "Ja, det kanske det är" svarade jag.
Rektorn ställde sig upp och rotade genom någon stor låda och sedan så kom han fram till mig. "Här är några papper och böcker som du behöver till din första lektion. Och även en karta över hela skolan" sa han och räckte över sakerna till mig. "Och här är din skåpnyckel, du har skåp 501" fortsatte han och log mot mig.
"Tack så mycket!" sa jag och tog emot sakerna.
"Lycka till på din första dag!" sa han. Sedan gick jag ut ur rummet.
När jag gått en bit så kollade jag på mina böcker så jag visste vad jag skulle ha för lektion. Matematik. Jag letade upp kartan jag fått av rektorn, letade efter mattesalen och hittade den. Västra flygeln. Perfekt!
Medan jag gick kollade jag samtidigt ner i kartan. Det fanns otroligt många salar i den här flygeln. Det skulle förmodligen ta ett tag innan jag kunde hitta alla salar utan karta. Precis när jag svängde runt ett hörn så gick jag in i någonting och alla mina papper och böcker ramlade ner på golvet. Jag suckade och satte mig ner.
"Shit! Jag är så ledsen! Jag kan hjälpa dig!" sa en röst och personen satte sig ner på knä bredvid mig. "Carmen är det du?"
Nu blev jag förvånad. Hur kunde personen veta mitt namn? Jag kollade upp och möttes av Ryans blick. Jag log. Hur kunde jag inte känna igen hans röst?
Han hjälpte mig med att ta upp alla mina saker och sedan ställde vi oss upp och plötsligt började han skratta utan någon anledning. "Haha, vad är det?" sa jag och fnittrade.
"Jag trodde inte vi skulle träffas igen såhär. Jag var jätteförsenad till matten så jag börja springa och sen springer jag in i dig och nu är jag förmodligen ännu mer försenad" lyckades han få fram innan skrattanfallen.
Jag bara stod där och skrattade innan jag insåg vad han hade sagt. "Vänta lite, varför sprang du ditåt?" sa jag och pekade bakom mig. "När mattesalen ligger hitåt?" fortsatte jag och pekade framåt.
Ryan tystnade och flinade mot mig. "Du är verkligen inte bra på att läsa kartor!" sa han och tog kartan från mig. "Vi är här och mattesalen är här" sa han och pekade ut vart vi var. Ops, tänkte jag och vände mig om. Där stod det tydligt Matematiks-sal på en dörr. Hur kunde jag missat det, frågade jag mig själv och skakade lätt på huvudet.
Så fort jag stängt dörren vändes allas blickar mot oss. Ryan smög bort till sin plats och satte sig medans jag gick fram till läraren. "Hej. Öhm, jag är Carmen." sa jag så jag tyst jag kunde till läraren och hon tittade genast upp på mig och sedan vände hon sig mot klassen. "Hör upp allihopa! Detta är den nya eleven Carmen Lopez" sa hon och precis efter det så sa alla hej i mun på varandra. När hon hade presenterat mig inför klassen så gav hon mig ännu en bok.
"Du kan gå och sätta dig bredvid Mr. Butler" sa hon och pekade på platsen bredvid Ryan. Jag gick snabbt mot Ryan och log fånigt mot honom när jag slagit mig ned bredvid honom. Han började förklara vad vi skulle göra, men tydligen pratade han för högt för läraren sa åt oss att vara tysta. Ryan höll inne ett skratt och log mot mig. Sedan slog han upp sig bok och började skriva svaren till frågorna. Jag slog upp boken hon hade gett mig och i den låg det ett stort skrivhäfte så jag började också att räkna.
Lektionerna flöt på. Jag hade nästan alla lektioner med Ryan förutan tre, då jag hade två med Melissa och en med Chaz. Chaz hade likadan humor som Ryan så det gick bra, även om Ryan var dubbelt så mycket roligare enligt mig. Melissa tyckte däremot motsatsen. Det visade sig att hon hade varit totally in looove i Chaz sen fjärde klass, så det förklarade det mesta.
Snart var det bara den sista lektionen kvar, idrott. Men innan det var det lunch.
Jag gick tillsammans med Ryan till matsalen, men snart gick även Chaz med oss och tillsammans gick vi in i matsalen. Det var inte så hemskt som jag trodde att gå in i en matsal, på en helt ny skola. I alla fall när man med nån annan... Jag följde efter killarna till vagnarna med mat. Kökspersonalen var riktigt trevliga faktiskt. Dem pratade med mig och en av dem började diskutera med mig om hur det är att vara ny. När jag fått min mat och vände mig om såg jag inte Ryan och Chaz någonstans. Plötsligt såg jag Ryan. Han stod vid ett bord längst bort och vinkade stort. Han hade tillochmed händerna över huvudet när han vinkade. Jag skrattade och började gå mot han. När jag kollade bak mot matkön såg jag att Melissa precis kommit. Jag vinkade till henne och pekade mot Ryan och Chaz's bord och när hon såg Chaz nickade hon och log glatt.
Jag satte mig ner bredvid Ryan och han började genast babbla på om att hans lärare i fysik hade varit sjuk så dem rektorn hade lånat in Ms. Turner, som enligt Ryan var otroligt snygg.
"Uuuh! Ryan har en crush på hans lärare." sa jag och blinkade mot han. Ryan skrattade och fortsatte prata. Första skoldagen kunde inte bli bättre.
Nya vänner, där alltså! Riktigt tajta blev dem på en gång (y) Vad tycker ni än sålänge? Kommentera!
