Kapitel 6 - Text message
"Uuuh! Ryan har en crush på hans lärare." sa jag och blinkade mot han. Ryan skrattade och fortsatte prata. Första skoldagen kunde inte bli bättre.
Alarmet på min alarmklocka ringde så högt. Trött satte jag mig upp och stängde av det. Jag suckade tungt och började att sträcka på min kropp, som gjorde så ont. Persiennerna i vårat rum var ned dragna. Så jag gick upp och drog upp båda persiennerna. Som tur så var det vackert väder idag. Men jag skulle inte bli så förvånad om det började regna senare på dagen. För man såg några stora gråa moln. Jag kollade snabbt mot Melissas säng och nej, hon hade inte vaknat ännu. Jag började att knalla iväg mot badrummet med tunga steg. När jag kom in så studerade jag mitt ansikte. Jag kammade snabbt igenom håret och lät ansiktet vara. När jag kom in i vårat rum började genast rota efter kläder i Melissas garderob, eller rättare sagt våran garderob. Igår hade vi hängt in alla mina kläder så nu var alla mina kläder hennes, och tvärtom. Rätt så smart faktiskt! Tillslut fick jag ihop min klädsel. Fick bli hemmagjorda shorts, grå t-shirt och rutig skjorta.
Jag gick ner till köket och åt min frukost i lugn och ro. Plötsligt kom jag på att jag skulle ha idrott idag, så jag sprang upp till rummet igen och packade ner idrottskläder. När jag kollade mot Melissas säng låg hon fortfarande där och sov. Jag sneglade på klockan som stod på sängbordet. 07.30. Hon måste gå upp. Jag gick fram till Melissa och skakade på henne. Hon snurrade runt, bort från mig och mumlade "låt mig sova". Jag suckade högt. "Okej, som du vill. Men säg inte att jag inte varnade dig!" sa jag och tog tag om hennes madrass och slängde ner den på golvet, med henne på. Hon skrek till och kollade surt på mig. "Vafan gjorde du så för?" nästan skrek hon.
Jag skrattade högt. "Jag sa ju till dig och om du vill veta så kommer bussen om 10 minuter." sa jag och vände mig och gick ut ur rummet. Jag hörde hur hon ställde sig upp och kollade klockan och snart hörde man snabba steg bakom mig. Melissa sprang snabbt förbi mig och in i badrummet. När jag gick förbi kunde man höra henne prata med sig själv. "Jävla skit!" "Varför väckte hon mig inte tidigare?" "Jag ser helt förstörd ut!" Jag fnittrade och fortsatte ner för trappan.
Efter sju minuter kom Melissa ner springande från trappan, tog tag i sina skor och sprang ut ur huset. Jag stod helt still i några minuter innan jag sprang efter henne.
Precis när vi kom fram till busshållsplatsen såg man skolbussen. Jag suckade glatt och sneglade mot Melissa som satt ner på bänken och andade andfått. "Hon har väääärldens sämsta kondition" mumlade jag tyst för mig själv innan jag klev på bussen och hälsade på Maggie, som precis som vanligt, körde skolbussen. Vi satte oss i mitten av bussen och när vi stannade vid den nästsista hållplatsen steg Ryan och Chaz på bussen och gjorde oss sällskap. Vi pratade om allt från himmel och jord. Men snart var vi framme vid skolan och jag och Ryan gick åt södra flygeln där vi hade våra skåp medan Melissa & Chaz gick till östra flygeln.
Lektionerna flög fram. Jag var med Ryan, Melissa och Chaz hela tiden. Men på spanskalektionen, fick jag faktiskt nya vänner. Sam & Nicole. Mrs. Rivera hade satt mig i samma grupp med Sam & Nicole pågrund av att jag är bäst i klassen och dem är ärligt sagt, inte alls bra. Och under den lektionen, blev vi extremt bra vänner. Inte lika bra som med Ryan & Chaz, men bra. Vilket kändes awesome! Enda sedan jag började har jag bara varit med Ryan, Chaz och Melissa. Jag har knappt pratat med någon annan. Och nu äntligen, har jag fått nya vänner. Tack vare en lärare, lite sådär konstigt.
Till lunch fick vi köttfärslimpa med potatismos. Så fort jag, Sam & Nicole kom in i matsalen mumlade båda två: "Urk!". Jag kollade frågande på dem och Nicole förklarade att det var den äckligaste maten i hela världen. Säkert -.- Jag gick fram till kökspersonalen och tog en stor bit köttfärslimpa och sedan potatismos till det. När jag vände mig om såg jag att alla i matsalen stirrade på mig. Eller egentligen, på min mat. När jag kollade på deras tallrikar låg det bara ett knäckebröd på tallriken, eller så var det ingenting. Det var tydligen inte bara Sam & Nicole som tyckte det var världens äckligaste mat. Jag rynkade pannan och vände mig om och vinkade till mig Sam & Nicole - som hade stannat och stirrat på mig vid ingången - som genast kom vid min sida.
"Ska du verkligen äta det där?" "Asså det är skitäckligt!" "Snälla, ät inte det!" "Jag lovar, du kommer spy" utbrast båda när dem kom fram. Det enda jag gjorde var att himla med ögonen och gick mot bordet längst in, där Ryan, Chaz & Melissa redan satt. När jag satt mig ner bredvid Ryan stirrade han på mig med stora ögon. "Du menar väl inte allvar att du ska äta det där?!" sa Ryan chockat.
"Vad är det för fel med det egentligen?" sa jag irriterat och åt en stor bit köttfärslimpa. Genast fick jag svaret till min egna fråga. Köttfärslimpan var helt seg i munnen och smakade mögel. Jag rynkade hela ansiktet kändes det som och kämpade för att svälja köttfärslimpan.
Chaz flinade framför mig och sa: "Vad var det vi sa?". Jag log mot han och ställde mig upp och gick mot soppåsen och slängde maten. Jag gick tillbaka och satte mig bredvid Ryan igen. De andra hade världens största diskussion om maten på skolan och att man borde få gå till någon restaurang och äta.
Plötsligt fick jag världens bästa idé. "Ey, vilka har håltimme nu efter lunchen?" sa jag och kollade på dem.
Alla svarade snabbt att dem hade det och kollade frågande på mig. "Då kan vi väl gå till Starbucks och äta något?" fortsatte jag och log. Sam, Nicole & Melissa nickade stort och utbrast: "Ja!" När jag sedan vände mig mot Ryan och Chaz såg dem sorgset på oss. "Asså, jag & Ryan ska träffa en kompis på pizzerian..." sa Chaz tyst och kollade på mig med sorgsna ögon.
"Jaha, men det gör inget. Vi träffas ju ändå på idrotten sen efter." sa jag och log mot dem. Och bara tanken att vi skulle ha idrott efter fick båda två att lé stort.
"Du ska spela fotboll med oss killar. Alla tjejerna stannar alltid inne och kör badminton eller något. Eller så kan ju du va med tjejerna." sa Ryan och flinade. Jag slog lätt till han på armen och sa att jag självklart skulle spela fotboll med killarna. Chaz gjorde tummen upp och Ryan la armarna runt mig. "That's our girl!" sa han och log. Jag skrattade högt och var så lycklig över att vara vän med Ryan & Chaz - världens skönaste killar.
Jag, Melissa, Sam & Nicole öppnade dörren till Starbucks och kände genast lukten av kaffe, smörgås och pajer. Vi nästan sprang fram till disken och beställde varsin kaffe med smörgås. När vi sedan fått våran mat letade vi runt efter ett tomt bås. Vi hittade genast ett vid fönstret och satte oss ner. Vi pratade om massor med saker och ting. Man kan säga att alla vi hade nästan samma humor, och jag fick även reda på att Sam & Nicole var galet kär i någon Justin Bieber. Precis när dem sa hans namn så började jag tänka på Selenas Justin. Hans underbara ögon. Jag skakade snabbt av mig tankarna och fortsatte lyssna på deras babbel om något. Plötsligt så började tjejerna som satt på Starbucks att skrika som galningar som om dem sett en kackerlacka. Även Sam & Nicole satt och skrek precis som dem. Jag förstod direkt inte varför dem gjorde det.
"Ey! Varför skriker alla?" frågade jag och grep tag i Nicole som satt närmast. Hon kollade förvånat på mig som jag var helt dum i huvudet.
"Är du helt seriös? Kolla där borta!" sa hon och pekade mot andra sidan vägen. Jag ställde mig upp för att se, men tyvärr kunde jag inte se något för det stod massor med tjejer i en klump runt något. Jag skakade irriterat på huvudet och satte mig ner igen och kollade på alla tjejerna, däremot även Sam & Nicole. Båda två såg helt galna ut. Jag kollade på Melissa, som såg lika chockad och irriterad ut som jag.
Det blev lugnare efter ett par minuter, tjejerna som stått och skrikit gick och satte sig på sina platser eller gick ut.
"Äntligen!" suckade jag och Melissa när Sam & Nicole satt sig ner igen.
"OMB!" "Jag såg Justin Bieber!" "Han är sååå snygg!" babblade dem på och tillsist orkade jag inte mer av deras babbel så jag sa att jag skulle gå tillbaka till skolan och vänta på Ryan & Chaz på fotbollsplanen.
När jag gick, kunde jag se Melissas blick när dem fortsatte babbla på. Hon kollade på mig och gav mig en snälla-lämna-mig-inte-blick. Jag log medlidande och började gå tillbaka till skolan.
Jag hade gått i några minuter när jag hörde ett högt pling från min mobil. Sms. Jag tog upp mobilen och det lyste "Ryan-thebest" på skärmen. Jag himlade åt Ryans töntiga namn som han själv ändrat och läste smset.
"Hey sunshine! Kolla bakom dig, din mupp! Cya in a few seconds :)" Jag skrattade högt och vände mig om. Där kom tre killar gående. Jag såg fort att det var Ryan & Chaz, men den tredje kunde jag inte urskilja. Var förmodligen den där kompisen dem skulle träffa. Jag började gå mot dem och Ryan och Chaz sprang mig till mötes. Och mosade mig med sin kramattack. Jag skrattade och sa åt dem att det räckte men dem släppte mig inte.
"Vi har saknat dig såååå mycket tjejen!" "Kramattack till våran egna Carmen."
Återigen sa jag åt dem att släppa ner mig och nu, gjorde dem det. Jag la handen över magen och tryckte löst. Fuck vad ont det gjorde! "Gud, ni har smashat min mage!" sa jag med ledsen min. Chaz kom genast fram och la händerna på min mage och strök med handen över den.
"Fail Chaz. Det ser ut som om ni ska ha ett barn tillsammans, eller någonting." hördes Ryans röst. Det fanns ett irriterande läte i hans röst när han sa det. Jag struntade i det och drog bort Chaz's händer från min mage. Han flinade mot mig och jag bara skakade lätt på huvudet med ett leende på läpparna. Chaz är helt galen!
Justins perspektiv
Jag var påväg fram till Ryan när han sa: "Fail Chaz. Det ser ut som om ni ska ha ett barn tillsammans, eller någonting." Jag såg genast på hans ansikte att han var avundsjuk på Chaz. Mer tänkte jag inte på det, för Chaz och deras nya bästavän kom mot oss. Tjejen var otroligt vacker. Ryan hade verkligen beskrivit henne bra. Båda två berättade att hon hade exakt samma humor som dem så det var väl bra. Men vad hette hon nu igen? Tänk, jag glömde bort det allra viktigaste. Hennes namn.
Chaz och tjejen stod nu framför oss. Tjejen log mot mig och herregud, hennes ögon. Det var något bekant med dem där ögonen. De var grönblåa.
"Du måste vara Justin, eller hur?" sa hon och sträckte fram handen. "Jag är Carmen förresten." Jag tog tag i hennes hand och jag log mitt charmigaste leende mot henne. Hon bara smålog och började sedan prata med Ryan om fotbollen och att dem måste komma i samma lag, eller något? Wow. "Det där brukar aldrig hända" sa jag tyst för mig själv och sedan började vi gå mot fotbollsplanen.
Something's going on there! Kommentera era åsikter.
