Kapitel 2 - Old friends

Tidigare: Vi gick återigen in i huset, upp för trappan och sedan till hennes rum. På bara en minut hade Melissa hittat en klänning som passade mig, och snart satt vi framför hennes spegel och fixade oss.

När vi kom ner hade solen nästan gått ner och lukten av grillat kött vilade över hela gården, förmodligen hela kvarteret, för det kom nytt folk hela tiden som ville ha mat. Faster Maria var den första som såg oss ner vi kom ut på bakgården och hon utbrast högt hur vacker jag var. Jag hade helt glömt bort att jag hade bytt om så jag kollade frågande ner på klänningen jag fått låna av Melissa. Tack gode gud kom Melissa ihåg att jag inte gillade tajta kläder så hon lånade ut en fluffig klänning där underdelen stod ut lite. Den vitbeiga färgen såg ännu bättre ut här ute än inne i Melissas rum. Jag snurrade runt där jag stod och underdelen flög upp. Jag fnittrade, men sprang sedan till högtalaren och höjde volymen på salsan. Nu börjar festen var det sista jag tänke innan jag dansade in på betonggolvet, eller rättarsagt dansgolvet.

Efter bara några minuter hade jag dansat med över 10 killar. Så fort jag kommit in på dansgolvet hade jag sett några killar från kvarteret som jag brukade vara med när jag kom hit på besök. Först så flummade vi runt lite, fast sen kom Pauls irriterande sida fram. "Så, du har inte förändrats någonting. Jag dansar fortfarande bättre än dig" sa han och flinade. Då så tog jag snabbt tag i Santi och började dansa med han. Snart kom alla andra killarna in i det, så tillslut dansade jag från den ena till den andra. När jag tittade bort mot Paul stod han bara där och såg irriterad ut. In his face! tänkte jag och fortsatte sedan att dansa.

Olyckligt nog, blev köttet klart bara några minuter efter det, så alla vi skulle tävla om vem som kom till grillen först. Lät enormt frestande, men precis när vi skulle börja springa kände jag en hand på min axel. Bara det lilla hade gjort så att jag glömde bort mig och alla de andra började springa mot grillen. Jag skulle aldrig komma ikapp dem så jag vände mig irriterat mot den som stört mig. Där stod Gloria med en tjej. Hon var i min ålder ungefär, men det var någonting med henne. Jag kände igen henne på något sätt... Men mer hann jag inte tänka på det för tjejen räckte fram sin hand. "Jag tror inte du känner igen mig, men vi var bästavänner när vi var små. Innan din familj flyttade till New York då alltså." sa hon och log. "Jag heter Selena Gomez förresten." Jag kollade på henne och nu kände jag igen henne. "Men shit! Vad gör du här?" utbrast jag och kramade henne snabbt.
Hon skrattade. "Din faster bjöd hit mig och min pojkvän hit för att välkomna dig hem." sa hon och pekade på Maria som stod omringad vid grillen.
"Jaha. Vart är den lyckliga killen då?" sa jag och blinkade med ögat mot henne. Hon fnittrade och kollade sig snabbt omkring sig. Plötsligt pekade hon mot ett ställe bredvid grillen, där ett par killar stod. Jag kände genast igen Santi och hans gäng. Men där, mittemellan dem stod en kille jag inte kände igen. Han var helt svartklädd och hade luvan uppdragen över huvudet. Han hade en stor chorizo i handen och när han bet i den, kunde man se på hans ansikte att han tyckte den var stark för hela näsan rynkades och han drack en stor klunk med vatten som han hade i andra handen. "Han var ju lite annorlunda.." skrattade jag. Selena bara nickade och plötsligt ropade hon på nån. "Justin!" Jag kollade mig omkring för att leta upp den Justin hon skrek efter men insåg sedan att det var namnet på hennes pojkvän. För nu såg jag att han var påväg mot oss. Han ställde sig bredvid Selena och kollade på mig.
"Detta är Carmen, tjejen jag berättade om du vet." sa Selena till Justin. Han log snabbt mot henne och vände sedan blicken mot mig igen. Han sträckte fram handen och jag tog tag i den. "Trevligt att träffas, Carmen." sa han och vi skakade hand. Det började bli riktigt irriterat att skaka hand med folk. Kände mig så vuxen ^^. Jag började prata med Selena om gamla minnen, men märkte snart att hon inte lyssnade på mig utan hon stirrade på Justin. Det var först nu jag märkte att han fortfarande höll i min hand. WTF? Jag släppte taget och fortsatte prata med Selena.

Justins perspektiv
Shit vad vacker hon var! Selena hade bara sagt att hon var från Mexico och att hon var i vår ålder, men herregud. Hon kunde väl sagt att hon åtminstonde såg bra ut!? Och hennes ögon. Dem var inte bruna som dem flesta mexikaner, utan dem var grönblåa. En mörk nyans av grönblå.
Jag väcktes ur mina tankar av att Carmen sa någonting jag inte hörde. "Va?" sa jag förvirrat.
"Jag ska gå och dansa nu, sa jag." sa Carmen och sa sedan hejdå och gick mot dansgolvet. Ett par killar dansade genast mot henne och hon började dansa med dem en efter en. Hon var riktigt bra. Och hon var den enda på golvet som hade passion och uttryckte sina känslor i ansiktet. Jag kunde inte sluta stirra på henne när hon rörde sig över dansgolvet.
"Du sa inte att hon kunde dansa så bra." sa jag chockat till Selena utan att ta bort blicken från Carmen.
"Jag tyckte inte du behövde veta." svarade Selena med ett svagt leende på läpparna. "Kom så dansar vi!" fortsatte hon och drog med mig upp på dansgolvet.

Uuh! Vad tror ni kommer hända? Kommentera era åsikter & tankar.



Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?
RSS 2.0